Brev till pappa
Hej pappa!
Det finns dagar jag saknar dig mer än andra. Dagar då allt jag vill bara är att få prata med dig, bara få se dig och känna din närhet. Det finns tillfällen jag saknar dig extra mycket. Pappa, jag saknar dig så otroligt mycket när jag vill prata om fotboll med dig. Det kanske känns som en fjuttig sak men det var det vi hade gemensamt. Det var där det var du och jag, pappa. När jag hade gjort en dålig match eller träning fanns alltid du där som jag kunde ventilera med. När jag hade gjort bra ifrån mig var det dig jag berättade det för, inte mamma, du! Första matchen jag spelade efter att du hade gått bort, pappa, jag tjöt som ett litet barn. För du fanns ju inte där. Jag ville prata med dig, det kommer aldrig finnas någon som du. Det var bara du som förstod, pappa. Du fanns inte där när jag gick till Kristineberg, å vad tomt det kändes att inte kunna prata med dig om det. Vad tom jag kände mig i hjärtat. Inget känns detsamma. Pappa, när vi vann cupen i Högsby, det hade betytt så mycket att ha dig där på läktaren. Om du hade fått se mig hålla nollan i båda matcherna mot Högsby. Vad mycket lättare mitt hjärta hade kännts då. Vi spelade Rödsle damcup i söndags, pappa. Det kanske inte gick så bra i cupen men om jag bara hade fått prata med dig om det, om du ändå bara hade sett en match och jag hade fått gå till dig efter, och sen när de hade skrivit i tidningen igår att jag hade gjort en utmärkt insats och många fina räddningar. Jag tror det är första gången mitt namn stod i tidningen på det sättet och då fanns inte du där och berätta det för. Det känns helt meningslöst att berätta det för någon för jag kan inte berätta det för dig. Jag var så stolt igår, pappa, men samtidigt så tom. Snart har det gått ett år och jag kan inte fatta det än. Varje gång jag lämnar en fotbollsplan så kommer jag att känna mig tom, för du finns inte där att prata om matchen med. Det kanske känns löjligt, men det var våran grej pappa och den betyder så otroligt mycket för mig. Jag älskar dig, pappa. Alltid!
